Målet med denna studie var att i ett första steg undersöka om Sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och därmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utläsa ett medelvärde på 1,4 Sociala egenskaper per annons. Det som ansågs viktigast var att personen hade lätt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet Sociala egenskaper i en annons påverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfälle med olika egenskaper efterfrågade.

Arbete i systemutvecklingsbranschen sker vanligtvis i projektform. För att projektet skall lyckas och utföras på ett bra sätt inom givna tidsramar krävs en väl fungerande projektgrupp. Detta arbete undersöker hur urvalet av projektmedlemmar bör göras, med fokus på sociala och personliga egenskaper, för att uppnå en effektiv projektgrupp vid systemutveckling. Dessutom berör arbetet sambandet mellan konflikter och sociala och personliga egenskaper. Undersökningen har utförts som en survey med sex intervjuer med personer som arbetar, eller har arbetat, som projektledare på företag av varierande storlek i branschen.

SAMMANFATTNINGTitel:Den sociala entreprenörens karaktäriserande egenskaperNivå:Kandidatuppsats, C-nivå, företagsekonomi, ledarskap och organisationFörfattare:Pontus Alm & Yrsa FällströmHandledare:Pär Vilhelmsson, KristinaMickelsson,ElenaAhmadi,MariaFregidou--?MalamaExaminator:Jens Eklinder FrickDatum:2015-06-02Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka vilka karaktäriserande egenskapersom går att finna hos sociala entreprenörer.Problem och bakgrund:Sociala företag och socialt entreprenörskap är ett område som har fått undermåliguppmärksamhet i forskningen med betoning på drivande egenskaper hos socialaentreprenörer. Förståelsen för ämnet kommer med denna studie öka, och befintligteori kommer att bekräftas eller motsägas.Metod:Undersökningen har en deduktiv ansats med en kvantitativ metod ochdeskriptiv samt analyserande statistik. Teoriunderlaget bygger framförallt påtidigare forskning inom socialt entreprenörskap men även på forskning inomtraditionellt entreprenörskap. Analyskapitlet kommer att koppla tillbaka till teorinför att jämföra denna studies utfall med tidigare forskning.Resultat & diskussion:Denna studie bidrar med nya begrepp som karaktäriserar sociala entreprenörer iSverige och som är grundade på de sociala entreprenörernas egenskaper.

Detta är en kvalitativ uppsats om hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har även sett på hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lärare på en skola, utifrån dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar på mitt syfte och problemställning. Det har framgått att informanterna får svårare att vara privata i och med användandet av sociala medier som Facebook samt att de är restriktiva i sitt användande på grund av pressen på att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvägagångssätt för att kunna separera på privatlivet och yrkesrollen..

I denna uppsats studeras betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper i Stockholm, Göteborg och Malmö för tidsperioden 1994-1996. Med en hedonisk prisekvation estimeras elasticiteter för ett antal småhusrelaterade egenskaper. Exempel på småhusrelaterade egenskaper är boyta, tomtyta, avstånd till kommunaltcentrum och förekomst av bastu. Studiens syfte är att jämföra om betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper skiljer sig mellan storstadsregionerna. Resultaten visar att betalningsviljan för småhusrelaterade egenskaper varierar mellan regionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Ett ökat användande av sociala medier har möjliggjort en ny arena för HR-funktioner och deras arbete med HR-frågor. Då det idag finns ytterst lite forskning inom området upplevde vi det intressant att studera hur sociala medier används inom HR-funktioner samt eventuella egenskaper som påverkar arbete med olika HR-processer. Vi valde att konstruera en webbankät med syftet att kartlägga användandet och erfarenheter bland HR-funktioner. Enkäten skickades ut till 113 HR-funktioner runt om i Sverige och vi erhöll 42 svar. Respondenternas samlade svar visade att ungefär lika många använde respektive använde inte sociala medier i sitt HR-arbete.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur rekryterarna värderar kandidaternas personliga egenskaper vid intervjumomentet i rekryteringsprocessen för civilingenjörer. Uppsatsen undersöker hur rekryterarna arbetar vid intervjutillfället för att på bästa sätt bedöma kandidaternas personliga egenskaper och sociala kompetens. Intervjumomentet är ett av rekryterarens viktigaste verktyg för att lära känna kandidatens sociala förmågor men intervjukonsten är inte bara väldigt viktig den är också svår att bemästra. Social kompetens kan definieras som effektivitet i social interaktion. Det ställs alltså idag högre grad på kandidaternas effektivitet i social interaktion, inte bara mot rekryterarna utan även senare mot arbetsgivare och kunder. För att undersöka detta har totalt fem rekryterare med blandad bakgrund blivit intervjuade om det här fenomenet.

Denna studie syftade till att undersöka om Typ A-beteende utvecklades och förstärktes i yrkeslivet eller om det utvecklades i ett tidigare skede före personen hade påbörjat sin utbildning och bara hade vaga föreställningar om vad som skulle krävas i yrkesrollen. Typ A-beteende förkortat TAB karakteriseras av ett antal olika personlighetsdrag ett av de mer framträdande är att personen är extremt tävlingsinriktad och högpresterande. Urvalsramen omfattade tre yrkeskategorier i Västra Götalands län. Deltagarna från de tre yrkeskategorierna var 21 polismän 14 lärare och 16 ingenjörer. Deltagarna fick genomföra ett av författaren egenkomponerat test för denna undersökning.

Syftet med det här arbetet är att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lärare ska ha och vilka egenskaper deras bästa lärare har. Därefter har vi observerat två lärare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgått från den klassiska retorikens begreppsapparat då vi analyserat våra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext.

Människor tillskriver varandra egenskaper. Detta sker omedvetet och systematiskt och syftar till att underlätta förståelsen av omvärlden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka i vilken utsträckning det är möjligt att utifrån vald språkstil i ett e-postmeddelande bedöma en persons egenskaper, vilket i denna rapport benämnts en persons sociala styrka. En engelskspråkig undersökning har legat till grund för arbetet och tanken har - förutom ovanstående - varit att utröna hur väl ett experimentellt engelskspråkigt undersökningsresultat står sig under förhållandevis naturalistiska svenska förhållanden. Resultatet visar inte entydigt att språkstilen styr de egenskaper som författaren tillskrivs.

Anställningsbarhet är ett begrepp som fått allt större plats inom såväl arbetsmarknadspolitiken som massmedia och forskning. Det utgår ifrån att människor får och bibehåller arbete så länge de har rätt kompetens. Den kompetensen innefattar allt från utbildning och färdigheter till mer personliga egenskaper som social förmåga, målmedvetenhet och engagemang. Fokus ligger således idag på individens ansvar att hålla sig anställningsbar. Att medvetet arbeta med sina sociala kontakter och nätverk uppges vara ett sätt att investera i sin karriär.

Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvärda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags självbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhållanden som servicearbetaren är verksam under. Studien behandlar bland annat frågor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska yrkeskunskaper och svårdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur föreställningar om ålder på ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper..

Genom Internets uppkomst och sociala mediers utveckling har konsumenter allt mer börjat vända sig bort från traditionella medier som radio, TV och nyhetstidningar. Detta eftersom konsumenter ser sociala medier som en mer trovärdig källa till information och att det erbjuder dem att själva ha kontroll över sin mediekonsumtion. Sociala medier erbjuder även konsumeter att sprida information till en global publik. Eftersom att konsumenter fått mer kontroll över sin tillgång till information har konsumenter även fått en makt i sin relation till företag. Samtidigt utsätts konsumenter för mängder av marknadsföringsbudskap dagligen vilket har skapat ett mediebrus.

Syftet med mitt arbete är att ställa det transformativa ledarskapet syn på egenskaper mot  de egenskaper som vi i Sverige upplever att en ledare måste besitta och vilkaegenskaper som en ledare inte bör besitta.Resultatet av min undersökning kan inte styrka att det är mer önskvärt med ett transformellt ledarskap och att det går bra att implementera ett amerikanskt baseratledarskap. Mitt resultat av män och kvinnor, visade sig vara tvärtom att det var männen som önskade sig fler transformella egenskaper hos en ledare. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka varför företag har valt att använda Extensible Markup Language (XML) vid dataöverföring. I teorin är egenskaper som portabilitet, områdesspecifikt format, informationsbeständighet, struktur, återanvändning och produktivitet viktiga egenskaper för XML (Eriksson, 1999). Vi vill se om det är dessa egenskaper som företagen tittat på när de valt att använda sig av XML. Vår undersökning gjordes i form av en fallstudie vilken omfattade intervjuer hos tre företag som använder sig av XML. I analysfasen använde vi oss av en dataanalysmodell som heter reflexiv dataanalys.